bbk: Schnee in Skåne seit zwei Monaten!

Jag är nog ingen bloggare. Bloggar är som blommor, de behöver tålamod och omvårdnad och gröna fingrar.

Till jul kom Torben ner med flyg, eller skulle komma. Snöovädret lamslog Stockholm, och när jag närmade mig Ängelholm hörde han av sig via mobilen att han skulle landa i Malmö istället. Så jag körde österut, lastade av Hanne i Hanaskog och åkte sedan söderut genom resten av Skåne för att möta och forsla Torben hem till mig. Tyvärr hade väskan kommit på avvägar, den landade i Ängelholm samma natt. Med alla julklappar till guldklimpen Hanne och den mindre guldklimpen mig. Väskan fick tillbringa julen där, för vi fortsatte nästa morgon med buss och tåg mot Tyskland. Taxin med väskan hade missat oss. Den var där i Hanaskog just när vi åkte vidare, men vid fel hus. Bostads AB Klockaren hade nämligen bytt nummer på våra hus och lägenheter utan att meddela oss, för det skulle ändå inte beröra oss. (Det finns ibland en förmynderiattityd hos det där bolaget som påminner om gamla Östtyskland!) Efter jul fick Torben ta emot en ordentlig utskällning av taxichauffören och var som ett frågetecken. 1800 kr för att skjutsa hem en väska, och två turer (3600 kr) dessutom. Att jag mitt i natten fick kryssa genom hela Skåne för att hämta min son som SAS prioriterat bort bland alla affärsresenärer blev osagt.

Resan söderut nästa dag gick likaså i ovädrets tecken. Försening från Köpenhamn, och på kvällen satt vi fast i Hamburg. Trots en lätt stalinistisk f.d. östtysk DB-anställd som försökte sätta oss på ett överfullt nattåg utan sittplats med en åttaåring fick vi sova där på ett lyxhotell. Den preussiska "Beamter" tyckte att teoretiskt borde vi ha hunnit med nästa tåg, även om det var fullt, icke bokningsbart och dessutom blev missat för att vi fick stå i DB:s "Warteschlange" i 1,5 timmar för att få veta att tåget var fullt. Det var ett kafkaeskt scenario. Tur att jag är 47 år och numera lite luttrad.

Jag tror att det var en socialt mycket kompetent statstjänare med ett tyskt "von", förmodligen f.d. ostpreussisk adel om jag ska dra slutsatser om hennes namn, som räddade oss och satte oss på ett hotell i snöstormens Tyskland och dessutom räddade lite grann av DB:s rykte. Tack! Jag är socialist men definitivt inte anhängare till den östtyska sorten. Snarare anhängare av den socialism som inte finns än. Där får också exproprieterade adelsfröknar existera, fr.a. om de visar lite civilkurage mot det tyska regelsystemet och sunt vardagsvisdom.

Jul i Tyskland var inte direkt vit, men det var is på sjöarna och rimfrost på träden. I ankdammen i "Rothenburger Weiher" halkade och kanade ankorna skickligt på isen för att få fatt på brödbitarna, vilket jag aldrig sett tidigare: De gled i rasande fart på isen för att komma först, men jag kunde inte fånga det med kameran.