Vad sjutton! Så kan det gå när man inte är flitig bloggskrivare. Jag fick gå över min dotters blogg som nånstans länkat till min blogg för att hitta hit igen! Så är jag! Glömsk och disträ medan jag försöker lösa alla möjliga världs- och familjeproblem i min lilla hjärna.
Ja, de har varit på besök, det inbitna Norrlandsgänget, mina käraste som inte vill följa mig hit utan envisas med att leva sitt liv! Skåne har inte visat sig från sin vackra sida, utan mer från höstvardagssidan. Senhöstsidan, med gråtonsfärger över blått, grönt, gult och ett ljus som liknar midvinterns bleka dagsljus uppe i Västerbotten. Det blev två stressiga dagar med största dottern, och några lugna dagar med mellangänget då vi gjorde en rundtur på biografer och teatrar och t.o.m. hann vara i Malmö, vilket jag aldrig hunnit med Hanne eftersom hon gör så mycket motstånd mot mina upptäcktsfärder. Vi har inte riktigt samma föreställningar om livets njutningar!
När de hade åkt, blev det en tankfull och ledsam söndag. Tänk att man kan sakna dessa lite ego-fixerade tonåringar så mycket! Dessutom hade jag åkt på något som inte lät mig sova nån enda natt på tre dagar tills jag låg pall med feber en dag för att sedan snabbt krya på mig igen. Och det var tur för jag skulle ju hämta Hanne på flygplatsen i Ängelholm. Vilken mardröm att ligga här ensam och sjuk, och lilla åttaåringen sitter ensam på en flygplats 100 km borta. Nej, pallra dig bort influensa A-pandemi eller vad du nu heter!
DN skrev i helgen avundsjukt om Stockholms vaccineringskaos och hur långt framme Skåne låg med vaccineringen! Inga långa väntetider, genomorganiserat! Det påminner mig lite grann om hur folk talar om tyska järnvägen som aldrig är försenad och tyskarna som genomför det mesta med största organisationsförmåga (och då tänker man också på deras mörkaste historia). Men svenskarna är faktiskt utmärkta organisatörer själva om de bara vill. Den geniala idén att administrera ett helt samhälles välfärd med ett personnummer som ingen i hela Europa ens vågade tänka på sedan George Orwells "1984" är ett exempel på det.
Apropå tysk historia: jag undrar hur många tittare av SVT såg temakvällen om Berlinmuren i lördags, ett utmärkt program med olika filmer och inslag, jättespännande för mig! Men så långt från den vanliga underhållningen en lördagskväll. Jag undrar vem som orkade se det. Hoppas att nån orkade se det och att det finns någon som mig som tyckte det var bra och spännande!
Ja, de har varit på besök, det inbitna Norrlandsgänget, mina käraste som inte vill följa mig hit utan envisas med att leva sitt liv! Skåne har inte visat sig från sin vackra sida, utan mer från höstvardagssidan. Senhöstsidan, med gråtonsfärger över blått, grönt, gult och ett ljus som liknar midvinterns bleka dagsljus uppe i Västerbotten. Det blev två stressiga dagar med största dottern, och några lugna dagar med mellangänget då vi gjorde en rundtur på biografer och teatrar och t.o.m. hann vara i Malmö, vilket jag aldrig hunnit med Hanne eftersom hon gör så mycket motstånd mot mina upptäcktsfärder. Vi har inte riktigt samma föreställningar om livets njutningar!
När de hade åkt, blev det en tankfull och ledsam söndag. Tänk att man kan sakna dessa lite ego-fixerade tonåringar så mycket! Dessutom hade jag åkt på något som inte lät mig sova nån enda natt på tre dagar tills jag låg pall med feber en dag för att sedan snabbt krya på mig igen. Och det var tur för jag skulle ju hämta Hanne på flygplatsen i Ängelholm. Vilken mardröm att ligga här ensam och sjuk, och lilla åttaåringen sitter ensam på en flygplats 100 km borta. Nej, pallra dig bort influensa A-pandemi eller vad du nu heter!
DN skrev i helgen avundsjukt om Stockholms vaccineringskaos och hur långt framme Skåne låg med vaccineringen! Inga långa väntetider, genomorganiserat! Det påminner mig lite grann om hur folk talar om tyska järnvägen som aldrig är försenad och tyskarna som genomför det mesta med största organisationsförmåga (och då tänker man också på deras mörkaste historia). Men svenskarna är faktiskt utmärkta organisatörer själva om de bara vill. Den geniala idén att administrera ett helt samhälles välfärd med ett personnummer som ingen i hela Europa ens vågade tänka på sedan George Orwells "1984" är ett exempel på det.
Apropå tysk historia: jag undrar hur många tittare av SVT såg temakvällen om Berlinmuren i lördags, ett utmärkt program med olika filmer och inslag, jättespännande för mig! Men så långt från den vanliga underhållningen en lördagskväll. Jag undrar vem som orkade se det. Hoppas att nån orkade se det och att det finns någon som mig som tyckte det var bra och spännande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar